Ursprung

Filippa har sina rötter i Danmark och tillhör den klassiska gruppen kalvilläpplen. Sorten gjorde sitt intåg i Sverige redan 1893 när Alnarps Trädgårdar började sprida den bland svenska trädgårdsentusiaster. Under många år var Filippa en vanlig syn i svenska fruktträdgårdar, särskilt i de södra och mellersta delarna av landet.

Den danska härkomsten märks i sortens robusthet – Filippa är anpassad för det nordiska klimatet och trivs bra i Sveriges odlingszon I–IV. Det gör den till ett utmärkt val för dig som vill odla äpplen även i något kallare trakter.

Smakprofil

Filippa överrasker med sin balanserade kombination av syrlig friskhet och mild sötma. Smaken är tydligt syrlig men inte påträngande, med en behaglig sötma som gör äpplet njutbart både rått och tillagat. Frukten når vanligtvis medelstor till stor storlek och utvecklar en vacker gröngul till gulvit färg när den mognat.

Konsistensen är typisk för kalvilläpplen – mjuk och saftig med ett lätt mjöligt drag som många uppskattar. Denna textur gör Filippa särskilt lämplig för tillagning, där den bryts ner vackert och bidrar med sin distinkta smakprofil.

Användning i köket

I köket visar Filippa verkligen sina styrkor. Den syrliga profilen gör den perfekt för bakning – tänk äppelkaka, paj eller kompott där du vill ha en tydlig äppelsmak som inte försvinner i sötman. Den mjuka konsistensen innebär att äpplet kokar sönder snabbt, vilket är perfekt när du vill ha en slät, krämig konsistens.

Must från Filippa har sina speciella egenskaper – färgen blir vacker och ljus, men sötman är påtagligt låg. Det betyder att musten blir erfriskande syrlig, men många föredrar att blanda den med must från sötare sorter för en mer balanserad smak. Prova att kombinera med Ingrid Marie eller Gravensteiner för en riktigt god blandmust.

Även som ätäpple fungerar Filippa bra, även om den syrliga profilen kanske inte tilltalar alla. De som uppskattar lite syra i sina äpplen kommer dock att älska dess friska, rena smak.

Odling

Här kommer vi till Filippas största utmaning – fallfruktsproblematiken. Räkna med att 30-60% av skörden faller ner innan den är redo att plockas. Det låter dramatiskt, men låt dig inte avskräckas. Många erfarna odlare har lärt sig att se detta som en naturlig gallring som ofta resulterar i större och finare frukter på trädet.

Det positiva är att Filippa har utmärkt motståndskraft mot flera vanliga sjukdomar. Skorv, mjöldagg och fruktträdskräfta brukar sällan vara problem, vilket gör sorten relativt lättskött när den väl etablerat sig. Det sparar både tid och eventuell användning av bekämpningsmedel.

Trädet trivs bäst i de sydligare delarna av Sverige men klarar sig bra upp till zon IV. Välj en solig, skyddad plats med genomsläpplig jord så har du goda förutsättningar för framgång.

Lagring

Filippa är inte en långlagringsort, utan ska helst konsumeras relativt snart efter plockning. I kyligt utrymme håller sig äpplena fina i några månader, men räkna inte med att de ska ligga till våren som vissa vinterhårda sorter.

För bästa kvalitet, plocka de äpplen som fortfarande sitter kvar på trädet när de fått sin gröngula färg men fortfarande känns fasta. De fallfrukt som inte fått skador kan också användas direkt, särskilt till must och matlagning.

Förvaras äpplena svalt och luftigt, gärna i perforerade plastpåsar i kylskåp eller kallförråd. Kontrollera regelbundet och ta bort äpplen som börjar bli mjuka – de kan användas direkt till kokning eller bakning.

Bra att veta

• Fallfruktsproblematiken minskar ofta när trädet blir äldre och mer etablerat • Filippas låga söthet i must kompenseras perfekt av dess höga syrahalt som ger struktur • Sorten pollinerar bra med de flesta andra äppelsorter som blommar samtidigt • Trots fallfrukten anses Filippa som en pålitlig sort som ger skörd år efter år • De äpplen som faller tidigt kan ofta användas till kompott eller gelé